Utvärdering av Flyta-Sjunka processen

När vi började vårt genomförande för projektet flyta-sjunka, diskuterade vi i gruppen de didaktiska frågorna. Vad vi ville att barnen skulle få en förståelse om. Vi ville att barnen skulle ha förståelse för hur olika material fungerar i vattnets form.Vi använder oss av de didaktiska frågorna:
VAD vill vi att barnen ska få en förståelse för gällande flyta/sjunka
HUR ska de få förståelsen
VARFÖR behöver barnen förståelsen
Genom att fråga barnen vad de vet om vatten, fick vi fram att deras förförståelse för vattnets funktion är att det går att lägga t.ex salt i vattnet, ta i diskmedel och att dricka. Därefter fick barnen ställa hypoteser om vad som händer när vi lägger saker i vatten. Via ett formulär som vi utformade förde vi tillsammans med barnen in utfallet i experimentet. (se bild.)

Barnens förförståelse för materialets förmåga i vattnet stämde inte alltid utan de fick omvärdera sina hypoteser efter att barnen fick prova  materialet i vattnet.

Resultatet av de didaktiska frågorna:

VAD - barnen har fått en naturvetenskaplig förståelse för olika material i vattnets form.

HUR - barnen har fått utforska genom experiment och diskussioner om materialets och vattnets egenskaper. Persson-Gode (2008) menar att experiment ska vara lekfulla, kreativa och begripliga. Ambitionen är att intresse för naturvetenskap ska väckas eftersom barn har en naturlig glädje att utforska och tycker om när det händer saker.

VARFÖR - barnen behöver få en vardagsförståelse och bygga upp ett förråd av begrepp. Det hjälper dem att knyta ihop de naturvetenskapliga fenomen som finns i vår miljö. (Harlen, 1996).

Vår tanke var att väva in begreppen lyftkraft-tyngdkraft i arbetet med barnen men vi insåg att de termerna var alltför abstrakta för förskolebarnen. Istället satte de själva ord på det som hände; flyta-sjunka. Enligt Persson-Gode(2008) behöver man inte alls dra in sådana begrepp när man arbetar med naturvetenskap för de minsta. Hon berättar om pojken som konstaterade att "Stenen sjunker för att den inte kan simma". Det räckte för honom. Vidare anser vi att det är svårt att förklara så att förskoebarn förstår men om de får uppleva med kroppen får de en vardagsförståelse som de sedan kan bygga vidare på i skolan. Det såg vi med fritidsbarnen(10år) som hade en begynnande förståelse för bl a vad densitet är.

Vi har  utgått från tre dimensioner av lärande:

• Individuella dimensionen där barn har egna lösningar på vardagsproblem.
• Interpersonella dimensionen där barn lär tillsammans med andra barn och vuxna genom att utbyta tankar och på så sätt utvidga sitt tänkande.
• Institutionella dimensionen där förskolan som instutition medverkar till barns lärande genom vad som finns i t.ex. miljön som bidrar eller hindrar ett lärande.

Sammanfattningsvis: I meningsfulla sammanhang har barnen fått utforska och erövra nya kunskaper utifrån sin vardagsförståelse. Med tanke på att vi hade olika åldersgrupper i experimentet behövde vi tänka på att lägga kunskapsnivån utifrån barnens förförståelse. Elfstöm m.fl. (2008) menar att den nya kunskapen ska ligga på lagom avstånd från tidigare erfarenheter. Det är viktigt att det finns något som utmanar och retar nyfikenheten men det får inte vara någon längre distans från de tidigare förvärvade kunskaperna.
Enligt Läroplanen för förskolan Lpfö-98/10 reviderad version är förskolans strävansmål att barn "utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap".

Skolans Lpo-94/10 reviderad version ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

– kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga [ ... ] kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

Referenser:
Elfström m.fl.(2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber AB.
Förskolans Redaktion. (2008).  Naturvetenskap och miljö - i förskola och förskoleklass. Lärarförbundetsförlag och förskola.
Harlen, W. (1996). Våga språnget! Författarna och Liber AB.
Utbildningsdepartementet (1998/10) Läroplan för förskolan Lpfö-98 Reviderad 2010. Skolverket: Stockholm.
Utbildningsdepartementet (1994/10) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 Reviderad 2010. Skolverket: Stockholm.