Etisk perspektiv i NO undervisning

Seminariegrupp 3 diskuterade etiska förhållningssätt i naturen. Hur vi pedagoger och barn ska förhålla och uppföra oss i naturen?
Vi anser att det är viktigt att ha respekt för djuren och växter som levande ting. Som exempel undersöka, lyssna, utforska och använda sig av naturföremål på ett varsamt sätt, t.ex. pinnar som ligger på marken kan användas och bygga en koja. Vi som pedagoger är viktiga som tydliga förebilder genom att inbjuda barnen till att lyssna, vara nyfikna och visa intresse genom att lyfta på stenar, ifrågasätta barnen -Vem bor här? Utmana barnen att tänka själva vad som kan finnas under stenen. Genom att ge djuren antropomorfiska egenskaper kan barnen få en förståelse för djurens känslor, som exempel -Hur skulle du känna om någon trampar på dig? 

Utifrån barnens olika erfarenheter så kan vi se att barnen upplever naturen på olika sätt. En del barn upplever vissa djur som skrämmande och otäcka andra tycker djur är vackra och sköna. Det är viktigt för små barn att få känslor till det de upplever och uttrycka dem.

Läroplanen för förskolan stävar efter att varje barn ska utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. ( Lpfö-98/10)

Vår "Concept Cartoons"

Här har vi efter barnens hypoteser gjort en "Vad tror du bild" en Concept Cartoons.

Barnens hypoteser har gjorts om till påståenden som svar på vår fråga "Vad tror du händer om jag lägger en legobit i vatten?". Det här kan användas för att enkelt få fram barns förförståelse om naturvetenskap i vardagen. Barnen får med egna ord argumentera för något av barnens argument på bilden, lyssna till andra barns synpunkter och på så sätt få samtala om naturvetenskap. Det främjar barnens lärande att få diskutera och argumentera för vad de tror händer.

I läroplan för förskolan, Lpfö-98, reviderad 2010, står det att barnen ska få:

• utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera, ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv,

•  utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

Vi valde att konkret ta fram vatten och saker som barnen fick gissa vad som händer om vi lägger dem i vattnet. Att göra en cartoon innan de fått erfara med alla sinnen kändes för abstrakt. Vi provade vad som hände och barnen fick uttrycka de begrepp de hade, som flyta/sjunka, simma, drunkna, ligga på, gå ner osv.
Efter genomförandet har vi gjort en cartoon som barnen ska få öva sig i att prata om naturvetenskap tillsammans med barn och pedagog.


 Bakgrunden till iden är Brenda Keoghs och Stuart Naylors vid Manchester Metropolitan University, 1995, som kan läsas om i boken "Barn och Naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner- Godée, C. (2008). Stockholm: Liber.

Vårt genomförande av vattenaktivitet

Tre pedagoger i förskolan har i var sin grupp två till tre barn i åldrarna 3 - 5 år.
En pedagog på fritids har i sin grupp tre barn som är 10 år.

Genomförande 1:
På bordet står en bunke med vatten. 
För att få reda på barnens förförståelse ställer vi frågan:

 Vad är det här?
  
 Barnen svarar:   Vatten

 Vad vet ni om vatten?
                                                                                              

• Finns i rör
• Man kan lägga på en burk 
• Finns ute                                                                                                  
• Flytande                                                                                                                                            
• Smält snö                                                                                                                        
• Genomskiljningt                                                                                                                                                           

Vad kan man göra med vatten?

• Bada
• Sköljer dom (händerna), dom blir blöta och rena
• Bordet blir blött, skvätter på mig
• Plaska
• Man kan åka i vatten med ringar
• Så kan man hälla på poolen
• Springa genom kallt vatten
• Kallt vatten, varmt vatten
• Torka bort det, med en trasa
• Hälla i salt, blanda
• Ta i deg
• Ta i kanel, blanda
• Ta i diskmedel göra bubblor med sugrör
•  Olika maträtter
•  Leka
• Experiment
• Ta i chockladbollar i stället för kaffe
• Dricka 
• Ta med en trasa på fönstret

Genomförande 2:

Ställa hypoteser om vad som händer när vi lägger saker i vatten. 

På bordet står en bunke med vatten, brevid har vi lagt apelsin, fjäder, metallgem, sten, legokloss, skruv, blyertspenna och papper.

Barnens hypoteser om vad som händer om barnen lägger en hel apelsin i vattnet. Några barn antog att den sjönk för att den var tung och några antog att den flöt för att apelsinen innehåller vatten. I nästa moment skalade vi apelsinen och tog i skalen. Barnen trodde att skalen flyter för att de är så lätta. När vi sedan tog i den skalade apelsinen i vattnet trodde en del barn att den sjönk på grund av att skalet höll apelsinen flytande. Några andra barn trodde att när skalet togs bort och de såg att skalet var tjockt trodde de att apelsinen blev lättare och skulle flyta.

              Barnen testar vad som händer med apelsinen i vattnet.    

          Apelsinen flyter. Skalad apelsin sjunker. Apelsinskal flyter.

Diskussion av undervisningsmoment

Under kommentarer diskuterar vi vårt undervisningsmoment i relation till läroplan för förskolan, Lpfö-98/10 och Läroplan för skolan, Lpo-94/10, samt till lek och kreativitet.

Ämnesteoretisk redogörelse för naturfenomenet vatten (H2O).

Varför flyter en del föremål medan andra sjunker?
Arkimedes princip:En vetenskaplig lag om vad som händer när man sänker ner ett föremål i vätska. Lägger man ner ett föremål som väger 1 kg i ett kärl fullt med vatten så pressas det ur 1 kg vatten för att föremålet ska få plats. Vattnets lyftkraft blir då lika stor som vikten på det vatten föremålet tränger undan.

Densitet:Atomen är naturens minsta byggsten och bygger upp allt omkring oss. Vattenmolekylen är uppbyggd av en syreatom och två väteatomer. Densitet beror på hur tätt atomerna är packade. Därav kan två föremål som är lika stora väga olika mycket. Ett exempel är en tegelsten som är mer kompakt än ett vedträ i samma storlek eftersom stenpartiklarna som bildar tegelstenen är tunga och packade tätare samman än fibrerna i ett vedträ. I ett ämne som har hög densitet sitter atomerna tätt packade medan ett ämne med låg densitet har glesare med atomer.
Ett mjölkpaket kan jämnföras med 1 liter vatten som väger 1 kg. Ämnen med lägre densitet än vatten flyter medan ämnen med högre densitet än vatten sjunker. En människa har samma densitet som vatten eftersom vi nätt och jämnt flyter.

Newtons lag:
Orsaken till att vatten håller sig kvar på jorden kallas gravitation vilket är en kraft som drar allting till jordens centrum med ett annat ord jordens dragingskraft. Den som först beskrev det fenomenet var Isaac Newton. Enligt historien satt han under ett äppelträd då ett äpple ramlade ner på hans huvud och då började han fundera över orsaken till att det skedde.

Sammanfattningsvis påverkas ett föremåls flytförmåga dels av vattnets lyftkraft kontra tyngdkraft och dels av föremålets densitet. Då krafterna är lika stora ligger de i balans och föremålet flyter.

Lind L. Jordens vatten (1998) Gleerups
Hamrin M. Norqvist P. Fysik i vardagen (2005) Lund: Studentlitteratur

Vår gemensamma planering

Planering
Vi utgår efter en gemensam planering för vårt flyta/sjunka experiment med barn på förskola och fritidshem. Barnens utforskande och frågor leder oss vidare i läroprocessen.Vi tänker använda oss av begreppet förhållandet mellan lyftkraft kontra tyngdkraft för att förklara flyta-sjunka. Genom att använda det begreppet tror vi att barnen kan få en enklare förståelse av hur det fungerar.

Vi använder oss av de didaktiska frågorna:
VAD vill vi att barnen ska få en förståelse för gällande flyta/sjunka
HUR ska de få förståelsen
VARFÖR behöver barnen förståelsen
(Långström & Viklund 2006)
Vi introducerar vatten på ett inspirerande och spännande sätt för att väcka barnens intresse för vårt valda fenomen.Hur gör vi för att gå vidare? Med tanke på att vi arbetar med olika åldersgrupper lägger vi perspektivet i barnens mognad och skapar nyfikenheten utifrån det.

Övergripande mål:
Lpfö98rev.10
*utvecklar sin förståelse för naturvetenskapsamt enkla kemiska processer
*utvecklar sin förmåga att urkilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap
*utvecklar sin nyfikenhet och sin lust till att leka och lära
Lpo 94
*skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen
*tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet
*känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena

Konkreta mål:

*Tillsammans med barnen utforska fenomenet flytkraft/tyngdkraft
*Öka förståelsen för varför vissa saker flyter och andra sjunker

Genomförande:
Utforskande experiment där vi använder en behållare med vatten som vi testar olika materials flyt/tyngdkraft. Tillsammans med barnen ställer vi först hypoteser kring föremålens förmåga att flyta eller sjunka. Efter att vi har prövat diskuterar vi vad som hände.

Seminarium 3/3 2011 ”Om att bli dokumenterad”.

Vi i gruppen har diskuterat utifrån Anne-Li Lindgren och Anna Sparrmans artikel i ”Pedagogisk Forskning i Sverige 2003 Årg. 8 Nr 1-2 s. 58-69. Artikeln handlar om etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation.
Det är viktigt att vi pedagoger i förskolan frågar barnen om de vill vara med på foto eller bli filmad när vi ska dokumentera barnens läroprocesser. Då den vuxne som betraktar barnet har makt och övertag måste vårt förhållningssätt mot barnen alltid vara respektfullt. Vi måste alltid se till barnets bästa och lyssna på barn som uttrycker att de inte vill vara med på t.ex. foto av olika anledningar. Barnen måste få behålla sin rätt till integritet och få utrymme till lek utan pedagogers önskan om att dokumentera allt fler aktiviteter av barnens vardag i förskolan. Våra erfarenheter i seminariumgruppen är att de flesta barn vill vara med på foto och film, de säger ofta” ta kort på mig”. Lite äldre barn på t.ex. fritids kan vara mer känsliga och pedagogerna får vara finkänsliga och känna av situationen. Barnen bör även få vara med och välja ut text och foto för att på så sätt vara delaktig i att dokumentera sin egen process. Ett roligt sätt kan även vara att låta barnen få vara veckans fotograf och själv få dokumentera med foto och text av det som betyder något för barnet.
Föräldrar får skriva på ett dokument med tillåtelse om att deras barn får finnas med på foto på internet, andra media, skolkatalog samt dokumentation på förskolan. Det blir ett etiskt dilemma då vissa barn inte får vara med på foto. Hur gör vi då? Kan dessa barn vara med i andra barns portfoliopärm? Kan vi skicka med barnen hem en cd skiva med deras dokumentation på? Familjer från andra kulturer och religioner har annan syn på saken, så det är mycket att ta hänsyn till. Går det bra att sätta upp foto på en pojk som klär ut sig i klänning eller har tofsar, en flicka som visar magen? Det vi pedagoger tycker känns okej att sätta upp på väggen på förskolan kanske föräldrar och barn finner kränkande. Det är bra att kommunicera genom att fråga barn och föräldrar.
En bild säger mer än tusen ord och det känns naturligt att på ett lättöverskådligt sätt få fram barns läroprocesser genom foto. Då barn i förskolan inte kan läsa text blir fotot extra viktigt för att barnen ska kunna följa sin egen process och som det står i artikeln erbjuda barn”möjligheter att minnas, återbesöka, känna igen och reflektera kring sina egna läroprocesser”. På så sätt synliggör vi barnen och gör varje barns röst hörd. Hur kan vi få fram barnens läroprocess till oss pedagoger och föräldrar utan bilder som kan kränka barns integritet? Ett bra sätt kan vara att fokusera t.ex på ett barns händer när de sår frön. Fotar vi hela barnet får vi även tänka på vad som kommer med i bakgrunden, kanske ett barn som står ensamt och är ledsen. Det kan vara känsligt för föräldrarna om sitt eget barn visas upp på ett sätt som kan misstolkas.

Dokumentation är ett bra verktyg för att synliggöra barnens läroprocesser om det hanteras med varsamhet och lyhördhet från oss pedagoger. Det är ett sätt att tillsammans med barnen utforska vår omgivning och lära av varandra.