Diskussion av undervisningsmoment

Under kommentarer diskuterar vi vårt undervisningsmoment i relation till läroplan för förskolan, Lpfö-98/10 och Läroplan för skolan, Lpo-94/10, samt till lek och kreativitet.

Ämnesteoretisk redogörelse för naturfenomenet vatten (H2O).

Varför flyter en del föremål medan andra sjunker?
Arkimedes princip:En vetenskaplig lag om vad som händer när man sänker ner ett föremål i vätska. Lägger man ner ett föremål som väger 1 kg i ett kärl fullt med vatten så pressas det ur 1 kg vatten för att föremålet ska få plats. Vattnets lyftkraft blir då lika stor som vikten på det vatten föremålet tränger undan.

Densitet:Atomen är naturens minsta byggsten och bygger upp allt omkring oss. Vattenmolekylen är uppbyggd av en syreatom och två väteatomer. Densitet beror på hur tätt atomerna är packade. Därav kan två föremål som är lika stora väga olika mycket. Ett exempel är en tegelsten som är mer kompakt än ett vedträ i samma storlek eftersom stenpartiklarna som bildar tegelstenen är tunga och packade tätare samman än fibrerna i ett vedträ. I ett ämne som har hög densitet sitter atomerna tätt packade medan ett ämne med låg densitet har glesare med atomer.
Ett mjölkpaket kan jämnföras med 1 liter vatten som väger 1 kg. Ämnen med lägre densitet än vatten flyter medan ämnen med högre densitet än vatten sjunker. En människa har samma densitet som vatten eftersom vi nätt och jämnt flyter.

Newtons lag:
Orsaken till att vatten håller sig kvar på jorden kallas gravitation vilket är en kraft som drar allting till jordens centrum med ett annat ord jordens dragingskraft. Den som först beskrev det fenomenet var Isaac Newton. Enligt historien satt han under ett äppelträd då ett äpple ramlade ner på hans huvud och då började han fundera över orsaken till att det skedde.

Sammanfattningsvis påverkas ett föremåls flytförmåga dels av vattnets lyftkraft kontra tyngdkraft och dels av föremålets densitet. Då krafterna är lika stora ligger de i balans och föremålet flyter.

Lind L. Jordens vatten (1998) Gleerups
Hamrin M. Norqvist P. Fysik i vardagen (2005) Lund: Studentlitteratur

Vår gemensamma planering

Planering
Vi utgår efter en gemensam planering för vårt flyta/sjunka experiment med barn på förskola och fritidshem. Barnens utforskande och frågor leder oss vidare i läroprocessen.Vi tänker använda oss av begreppet förhållandet mellan lyftkraft kontra tyngdkraft för att förklara flyta-sjunka. Genom att använda det begreppet tror vi att barnen kan få en enklare förståelse av hur det fungerar.

Vi använder oss av de didaktiska frågorna:
VAD vill vi att barnen ska få en förståelse för gällande flyta/sjunka
HUR ska de få förståelsen
VARFÖR behöver barnen förståelsen
(Långström & Viklund 2006)
Vi introducerar vatten på ett inspirerande och spännande sätt för att väcka barnens intresse för vårt valda fenomen.Hur gör vi för att gå vidare? Med tanke på att vi arbetar med olika åldersgrupper lägger vi perspektivet i barnens mognad och skapar nyfikenheten utifrån det.

Övergripande mål:
Lpfö98rev.10
*utvecklar sin förståelse för naturvetenskapsamt enkla kemiska processer
*utvecklar sin förmåga att urkilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap
*utvecklar sin nyfikenhet och sin lust till att leka och lära
Lpo 94
*skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen
*tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet
*känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena

Konkreta mål:

*Tillsammans med barnen utforska fenomenet flytkraft/tyngdkraft
*Öka förståelsen för varför vissa saker flyter och andra sjunker

Genomförande:
Utforskande experiment där vi använder en behållare med vatten som vi testar olika materials flyt/tyngdkraft. Tillsammans med barnen ställer vi först hypoteser kring föremålens förmåga att flyta eller sjunka. Efter att vi har prövat diskuterar vi vad som hände.

Seminarium 3/3 2011 ”Om att bli dokumenterad”.

Vi i gruppen har diskuterat utifrån Anne-Li Lindgren och Anna Sparrmans artikel i ”Pedagogisk Forskning i Sverige 2003 Årg. 8 Nr 1-2 s. 58-69. Artikeln handlar om etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation.
Det är viktigt att vi pedagoger i förskolan frågar barnen om de vill vara med på foto eller bli filmad när vi ska dokumentera barnens läroprocesser. Då den vuxne som betraktar barnet har makt och övertag måste vårt förhållningssätt mot barnen alltid vara respektfullt. Vi måste alltid se till barnets bästa och lyssna på barn som uttrycker att de inte vill vara med på t.ex. foto av olika anledningar. Barnen måste få behålla sin rätt till integritet och få utrymme till lek utan pedagogers önskan om att dokumentera allt fler aktiviteter av barnens vardag i förskolan. Våra erfarenheter i seminariumgruppen är att de flesta barn vill vara med på foto och film, de säger ofta” ta kort på mig”. Lite äldre barn på t.ex. fritids kan vara mer känsliga och pedagogerna får vara finkänsliga och känna av situationen. Barnen bör även få vara med och välja ut text och foto för att på så sätt vara delaktig i att dokumentera sin egen process. Ett roligt sätt kan även vara att låta barnen få vara veckans fotograf och själv få dokumentera med foto och text av det som betyder något för barnet.
Föräldrar får skriva på ett dokument med tillåtelse om att deras barn får finnas med på foto på internet, andra media, skolkatalog samt dokumentation på förskolan. Det blir ett etiskt dilemma då vissa barn inte får vara med på foto. Hur gör vi då? Kan dessa barn vara med i andra barns portfoliopärm? Kan vi skicka med barnen hem en cd skiva med deras dokumentation på? Familjer från andra kulturer och religioner har annan syn på saken, så det är mycket att ta hänsyn till. Går det bra att sätta upp foto på en pojk som klär ut sig i klänning eller har tofsar, en flicka som visar magen? Det vi pedagoger tycker känns okej att sätta upp på väggen på förskolan kanske föräldrar och barn finner kränkande. Det är bra att kommunicera genom att fråga barn och föräldrar.
En bild säger mer än tusen ord och det känns naturligt att på ett lättöverskådligt sätt få fram barns läroprocesser genom foto. Då barn i förskolan inte kan läsa text blir fotot extra viktigt för att barnen ska kunna följa sin egen process och som det står i artikeln erbjuda barn”möjligheter att minnas, återbesöka, känna igen och reflektera kring sina egna läroprocesser”. På så sätt synliggör vi barnen och gör varje barns röst hörd. Hur kan vi få fram barnens läroprocess till oss pedagoger och föräldrar utan bilder som kan kränka barns integritet? Ett bra sätt kan vara att fokusera t.ex på ett barns händer när de sår frön. Fotar vi hela barnet får vi även tänka på vad som kommer med i bakgrunden, kanske ett barn som står ensamt och är ledsen. Det kan vara känsligt för föräldrarna om sitt eget barn visas upp på ett sätt som kan misstolkas.

Dokumentation är ett bra verktyg för att synliggöra barnens läroprocesser om det hanteras med varsamhet och lyhördhet från oss pedagoger. Det är ett sätt att tillsammans med barnen utforska vår omgivning och lära av varandra.

Naturfenomen vatten

I vår basgrupp har vi valt fenomenet vatten.

Vi anser att barn har ett naturligt intresse

men även frågor och tankar kring vatten.

Vi kommer att fokusera på barns förståelse

kring begreppen flyta/sjunka.

En inledande fråga i lärande situationen kan ex vara:

"Vad tror du händer om man lägger en kork i vatten?"

Vi ser med spänning fram emot att ta del av barnens

förförståelse kring fenomenet och hur vi tillsammans

utvecklar vår kunskap.

Redogörelse för teknik vi studerat och observerat i förskola och fritidshem.

Vi har studerat och observerat teknik på förskola och fritidshem utifrån kursplanens andra och tredje mål.

·         redogöra för teknikens historia, särart och arbetssätt

och relatera detta till barnens vardagsföreställningar

·         problematisera lärandemiljöer som stödjer barns

lärprocesser inom naturvetenskap och teknik

samt diskutera dessa utifrån individuella, interpersonella och institutionella dimensioner

 I kommentarerna redogör vi var och en för våra tankar och reflektioner utifrån den teknik vi funnit.

Litteraturseminarie 10/2-2011

Vi diskuterade utifrån Fleer (2009) hur man ska förhålla sig om vilka frågor, de didaktiska frågorna, vi pedagoger ställer till barnen. Låta barnen försöka forska själva och tänka till och inte vara för snabb i att säga ”nej, du får inte”.

De vardagliga begreppen som barnen har och vistas i är naturliga för barnen, men de naturvetenskapliga begreppen måste vi som pedagoger tillföra barnen på ett lekfullt sätt, för att de ska få en förståelse för kunskapen. Att barn kan relatera sin kunskap till olika verkliga materiella funktioner. Det är viktigt för de små barnen att känna de materiella funktionerna och att de har fokus på det de håller på med, anser Fleer.  Hon lyfter även att det är viktigt för barnen att få ett samband mellan tanke och handling för att kunna sätta ord/begrepp på vad de gör och få en djupare förståelse, t.ex. barnen får en upplevelse av ”vatten” genom att de har lärt sig vattnets former; fast, flytande och gas och genom temperaturskillnaderna ändras vattnets former.

Hedegaard och Chaiklin (2005) anser att den bästa undervisningen sker när pedagogen väver ihop med vardagsbegrepp och vetenskapliga begrepp, ”Double move in teatching”. Vi tar även med oss utav Fleers studier att som pedagog ha mer faktakunskaper och vara intresserad i ämnet, vara flexibel, ha fokus på det vi gör och det ska vara meningsfullt för barnet.

Vygotskij menar att de två dialektiska relaterade nivåerna är att de vardagliga begreppen lägger grunder för barns lärande när det gäller vetenskapliga begrepp, t.ex. att stänga en dörr och att klädesplaggen är ett isolerande material. Han anser vidare att utvecklingen av de vardagliga begreppen är viktiga för barns utveckling i livet.

Förståelsen av resultatet i studien är att genom barns lek och dokumentation som t.ex. teckningar, portfolio och andra alster kan vi se hur barn återberättar förståelsen för de vardagliga och vetenskapliga begreppen i olika leksituationer.  Tillsammans med andra barn, pedagoger och föräldrar kan barnen reflektera vidare.

Vi ser en utvecklande förskola genom att vi ska forska mer tillsammans med barnen och sätta vetenskapliga ord och begrepp i de små projekten. Genom att använda mer faktalitteratur och erbjuda rätt material för ändamålet. Pedagogerna hjälper barnen att utveckla sin förståelse genom att ställa hypoteser. Viktigt att barnen får tänka själva och att ge dem tid att utforska.