Vi diskuterade utifrån Fleer (2009) hur man ska förhålla sig om vilka frågor, de didaktiska frågorna, vi pedagoger ställer till barnen. Låta barnen försöka forska själva och tänka till och inte vara för snabb i att säga ”nej, du får inte”.
De vardagliga begreppen som barnen har och vistas i är naturliga för barnen, men de naturvetenskapliga begreppen måste vi som pedagoger tillföra barnen på ett lekfullt sätt, för att de ska få en förståelse för kunskapen. Att barn kan relatera sin kunskap till olika verkliga materiella funktioner. Det är viktigt för de små barnen att känna de materiella funktionerna och att de har fokus på det de håller på med, anser Fleer. Hon lyfter även att det är viktigt för barnen att få ett samband mellan tanke och handling för att kunna sätta ord/begrepp på vad de gör och få en djupare förståelse, t.ex. barnen får en upplevelse av ”vatten” genom att de har lärt sig vattnets former; fast, flytande och gas och genom temperaturskillnaderna ändras vattnets former.
Hedegaard och Chaiklin (2005) anser att den bästa undervisningen sker när pedagogen väver ihop med vardagsbegrepp och vetenskapliga begrepp, ”Double move in teatching”. Vi tar även med oss utav Fleers studier att som pedagog ha mer faktakunskaper och vara intresserad i ämnet, vara flexibel, ha fokus på det vi gör och det ska vara meningsfullt för barnet.
Vygotskij menar att de två dialektiska relaterade nivåerna är att de vardagliga begreppen lägger grunder för barns lärande när det gäller vetenskapliga begrepp, t.ex. att stänga en dörr och att klädesplaggen är ett isolerande material. Han anser vidare att utvecklingen av de vardagliga begreppen är viktiga för barns utveckling i livet.
Förståelsen av resultatet i studien är att genom barns lek och dokumentation som t.ex. teckningar, portfolio och andra alster kan vi se hur barn återberättar förståelsen för de vardagliga och vetenskapliga begreppen i olika leksituationer. Tillsammans med andra barn, pedagoger och föräldrar kan barnen reflektera vidare.
Vi ser en utvecklande förskola genom att vi ska forska mer tillsammans med barnen och sätta vetenskapliga ord och begrepp i de små projekten. Genom att använda mer faktalitteratur och erbjuda rätt material för ändamålet. Pedagogerna hjälper barnen att utveckla sin förståelse genom att ställa hypoteser. Viktigt att barnen får tänka själva och att ge dem tid att utforska.
