Seminarium 2010-12-16

Vad händer med lärandets objekt?

Diskussioner utifrån Thulin, S (2006) är att vara intresserad som pedagog/lärare i ämnet och vara klar och tydlig i sin framförhållning och lärande. Få mer kunskap genom att studera och praktisera i ämnet naturvetenskap och teknik.

Som pedagog/lärare vara en bra förebild för barn och att det domineras i tre olika förhållningssätt till verksamhetens mål:

"Att ta hand om barn"
"Att utveckla barns personliga förmågor"
"Att lära barn"

Med de här förhållningssätten får barn med sig erfarenheter i olika pedagogers/lärares kunskaper i naturvetenskap och teknik.
           

Grupp 3 Seminarium 13/1 2011

Utifrån boken ”Vägar till naturvetenskapens värld” Hellden m.fl. (2010) har vi i gruppen diskuterat:

Vi använder oss av animistiska (när vi beskriver döda ting som levande), och antropomorfistiska beskrivningar (när vi ger djur och växter mänskliga erfarenheter) i sagor och berättelser med barnen, men benämner det inte med de orden.

Pedagoger kan utmana barn i naturvetenskapliga aktiviteter inom förskolans och fritidshemmens alla vardagliga situationer och ta tillfällen i akt att lyfta innehållet. Utnyttja närmiljön då det pga. stora barngrupper kan vara svårt att komma iväg från utegården. Gårdarna ser olika ut vilket ger olika förutsättningar men det finns mycket att göra om man börjar tänka i naturvetenskapliga banor. Trädgårdsland med frö som växer, kompostering, näringskedjor, snö, is, vatten, sand, solljus, skuggor, vind, cyklar- rörelseenergi, materia, energi, liv. Bygga upp aktivitetsbanor för att utforska material. Använda material som kan kopplas till naturvetenskap. Miljön både ute och inne är föränderlig och vi får växla efter barnens intresse. Kombinera olika slags material, flytta in sand, snö, vatten. Mycket beroende på pedagoger hur tillåtande man är att kombinera material, tid och rum. Ta med naturmaterial till förskolan/fritidshem och se hur vi kan använda dem.

Vi pedagoger behöver bli uppmärksamma på att lyfta barnens utforskande och naturvetenskapliga upptäckter genom att synliggöra för barnen vad de lärt sig och ge dem naturvetenskapliga begrepp. Dokumentera genom digitalfoto, teckningar, synliggöra, reflektera och benämna vad barnen gör. Man kan se i lek vad barnen lärt sig.

Vi känner att vi behöver mer grunder i naturvetenskap för att kunna synliggöra, lyfta och kunna göra metaforer om naturvetenskapliga fenomen för att beskriva något abstrakt på ett enkelt sätt. Vi är bra på att experimentera, utforska och undersöka tillsammans med barnen som behöver få erfara upplevelser med hela kroppen. Vi behöver lära oss begreppen för att kunna sätta ord på vad vi gör. Vi gör mycket som är naturvetenskap i vår verksamhet utan att tänka på vad som ligger bakom.

Vygotskij säger att barns vardagliga begrepp utvecklas nerifrån och upp, alla fyrfota djur är vovve tills barnen lär sig att skilja på hund, katt osv. De naturvetenskapliga begreppen lär sig barnen däremot uppifrån och ner, de vardagliga begreppen bildar en bas för de mer vetenskapliga begreppen som barnen måste lära sig genom precisa definitioner för att arbeta sig ner till sina egna konkreta erfarenheter. Det är vad vi i gruppen ska göra i den här kursen, lära oss begreppen till våra erfarenheter.

Välkommen till vår blogg!

Här ska vi, fyra barnskötare på väg mot förskollärare, skriva våra läroprocesser om barns lärande om naturvetenskap och teknik.
Det finns så mycket roligt att upptäcka, utforska och erfara tillsammans med "våra" barn på förskola och på fritidshem. Vi ska nu utveckla vårt sätt att belysa naturvetenskap och teknik i vår verksamhet.

Snö är roligt att leka med, den kan man göra mycket med, den måste man smaka på, känna på, man kan gräva, åka på den, den är kall, smälter inne i värmen.....
"Ett barn sa till sin mamma: Den gula snön är inte lika god som den vita". Mums!