Under kommentarer diskuterar vi vårt undervisningsmoment i relation till läroplan för förskolan, Lpfö-98/10 och Läroplan för skolan, Lpo-94/10, samt till lek och kreativitet.
Diskussion om undervisningsmomentet Flyta – sjunka i förskolan.
Litteratur: • Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) gäller från och med 1 juli 2011. • Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära.
För att ta reda på förskolebarnens förförståelse om vad som flyter och sjunker får barnen frågan: ”Vad tror du händer om jag lägger en kork i vatten?” Det är en öppen personcentrerad produktiv fråga där barnet får tänka till vad ”jag tror”, inte bara svara ”ja eller nej” eller där det finns ett rätt svar. Barnen får då tänka efter, använda sin eventuella tidigare erfarenhet, formulera sina tankar och ställa en teori vad som kan hända samt lyssna på vad kompisarna tror. På så sätt utgår vi från förskolans läroplan där det står att verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter och åsikter. Barnen ska få utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv och på så sätt kunna påverka sin situation.
Utifrån barnens tankar om vad som händer om man lägger en kork i vatten görs en ”Concept cartoons”, en ”Vad tror du bild” där man tar barnens funderingar och gör om dem till påstående. I mitten på ”cartoonsen” är det en bild på vatten i en bunke och en kork, runt omkring är det bilder på barn som påstår saker, t.ex. ”Den flyter för den är lätt”, ”Den flyter för den är gammal”, ”Den sjunker för den är stor”. På det här sättet får barnen samtala om varandras olika förklarningar, argumentera för sina synpunkter och även träna sig i att kanske ändra sin ståndpunkt när de hör sina kompisars tankar. På så vis får alla barnen möjlighet att resonera om naturvetenskap. Flödet av barnens tankar och idéer, som det står i läroplanen, tas då till vara och skapar mångfald i lärandet. Barnen utvecklar även sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
Utförandet av experimentet där barnen själva får lägga korken i vattnet gör att de får prova och se om deras teorier stämmer. Det finns mer material framlagt som barnen efter egen nyfikenhet kan prova att lägga i vattnet och se vad som händer. Läraren deltar i flyt och sjunk experimentet med en tillåtande syn, för in lek och upptäckarlust, bekräftar barnen och ställer utvecklande frågor t.ex. ”Vad hände när du la i korken i vattnet? Hur kan du göra nu? På så sätt främjas lek, kreativitet, lustfyllt lärande och stärker barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Barnen får konkret uppleva och blir stärkta i att bli lyssnade på och tagna på allvar. De vuxna är viktiga förebilder och barnen tillägnar sig genom de vuxnas förhållningssätt etiska värden, som påverkar deras förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.
Tänk vad mycket lärande det finns i vardagens alla små situationer bara det finns en vuxen närvarande som upptäcker, tar tillvara på och utvecklar barnens tankar genom samtal!
Flyta – Sjunka eller Förhållandet mellan Lyftkraft kontra Tyngdkraft
Datum: 16/3-2011
Mitt genomförande med fenomenet Flyta – Sjunka eller förhållandet mellan Lyftkraft kontra Tyngdkraft framkom det att de barn, 2 pojkar på 4:5 år, som jag utförde experimentet med, hade en viss förförståelse för att vissa material kunde sjunka alternativ flyta. Jag hade ställt fram en genomskinlig plastlåda hälften fylld med vatten. Frågor som pedagog ställde: Vad är det här? (pekar på vattenbaljan). Barnens svar: Vatten Fråga från ped.: Vad vet ni om vatten? Barnens svar: Vågor, bada, plaska, dricka. Fråga från ped.: Vad kan man göra mer med vatten? Ett barn svarade att det finns salt i vattnet i badhuset. Det finns inga krokodiler i badhuset, men det finns en krokodil som tål salt i badhuset. Men han är inte farlig. Ett annat barn svarade på barnets kommentar att det finns hajar i vattnet. Men inte i badhuset. Det finns hajar där man kan bada.
Jag hade lagt fram de material som vi i Grupp 3a hade bestämt i förväg för att se om barnens antaganden var olika eller lika. Dessa föremål visade jag för barnen som sedan fick känna och gissa om materialet skulle sjunka eller flyta. Barnens hypotes kring materialen var att de flesta sakerna skulle sjunka. När vi provade med att lägga i en blyertspenna i vattnet, så skulle blyertspennan enligt deras antagande sjunka. Men när vi tog i den i vattnet så flöt den. En utav pojkarna blev förvånad över att pennan flöt, för den skulle ju sjunka. Pojken sa då att ”om jag hämtar en annan penna, då sjunker den!” Han gick iväg och hämtade en tuschpenna. Placerade tuschpennan i vattnet. Vad hände? Tuschpennan flöt, den också. Pojken blev fundersam och tog nästa material, en sten. Det konstaterades att den sjönk, vilket stämde med pojkens teori om stenens förmåga att förhålla sig i vatten.
Resultatet av experimentet var att de två barnen upptäckte olika material som de trodde skulle sjunka men som flöt. Deras förståelse för olika material blev en ny upptäckt för deras lärande. Barnen fick med sin kreativa leklust pröva sig fram med de olika material jag hade lagt fram. Jag som pedagog följde barnens lustfyllda lärande om materialets förmåga att flyta eller sjunka. Under processens gång ställde jag didaktiska utmanande frågor som t.ex. Vad tror du händer…? eller Hur kommer det sig…? Enligt läroplanen Lpfö 98/10 reviderad, är förskolans strävan att utveckla barns nyfikenhet och lust samt förmåga till att leka och lära samt att utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
Annette Broo
Referenser: Skolverket. Läroplan för förskolan Lpfö 98/reviderad 2010. Stockholm
Diskussion av undervisningsmoment gällande flyta-sjunka
Moment1: Jag samlade 6st barn(3,6-4år) runt ett bord där det stod en skål med vatten. Jag inledde med att fråga om de visste vad som var i skålen. Alla svarade; vatten. Följdfrågan blev då om de visste vad man kan göra med vatten. Svaren jag fick var; dricka,bada,simma,plaska,spegla sig,hälla,tvätta med trasa(fönster),tvätta bilen,blanda cement. En tredje fråga blev ”vart finns det vatten?”. I sjön,badkaret,rinner i rören,kranen,poolen,badhuset,toaletten – det åker i rören. Med dessa svar kan jag se att barnen har mycket vardagsförståelse kring vatten. Syftet med att samla alla i storgrupp var att de olika erfarenheterna som de bär med sig delar de med sig av till sina kompisar i denna diskussion. Det väcker nya tankar och ger nya kunskaper. Harlen(1996) menar att barn måste bygga upp ett förråd av begrepp för att knyta ihop sina förvärvade kunskaper kring naturvetenskap. Genom naturvetenskapen utvecklas förmågan att förstå sin omvärld.
Moment2: Nu var det jag och två av barnen som träffades, en flicka och en pojke. På bordet stod återigen skålen med vatten men nu fanns det även föremål som vi skulle experimentera med. De började med att benämna föremålen så att de visste vad det var och vad de hette. De turades om med att känna på föremålen och ställa hypotes först om vad som skulle hända då de la föremålet i vattnet. Syftet med det var att barnen skulle ha chans att fundera utan påverkan av den andres åsikt.
Uttryck barnen använde sig av: sjunka,där nere,ramlar,drunknar,flyta,uppe,på. Barnens upptäckter och funderingar: pappret sjunker om man blöter det. Gemet flyter om man lägger det på pappret. Stenen flyter inte för den har inga fjädrar. De tryckte ner de lätta föremålen för att få dem att sjunka men föremålen flöt upp igen. Legobiten kunde flyta men sjönk och låg kvar om den trycktes ner under vattnet. De såg att det kom vatten i den. I Lpfö98(rev10) står det att ”förskolan ska sträva efter att barn: utvecklar sin förmåga att urskilja,utforska[…],ställa frågor om och samtala om naturvetenskap” de ska även”utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen[…] och fysikaliska fenomen.
Barn har en naturlig nyfikenhet och glädje till att använda vatten på olika sätt, både ute och inne. Vatten väcker kreativitet, funderingar och skapar nya kunskaper. Genom barnens glada utrop, miner och intresse kunde jag se att de tyckte att detta var något roligt. De utforskade även vattnet och föremålen på egna sätt, troligen för att de hade en fundering på ”hur blir det om jag gör så?”. I Lpfö98(rev10) står det att ”förskolan ska sträva efter att barn: utvecklar sin nyfikenhet och sin lust till att leka och lära”
Jag gav mig på att använda begreppen tyngdkraft kontra lyftkraft men insåg att de var för abstrakta för barnen att förstå. De använde sig själva av flyta-sjunka som begrepp för vad som hände i vattnet. Persson-Gode(Förskolans red.2008) menar att man i naturvetenskap för barn behöver man inte dra in vetenskapliga begrepp. Det räcker för dem att veta att ex. en sten sjunker för att den inte kan simma. Eller som en pojke hos mig sa:”stenen sjunker för att den inga fjädrar har”. Lpfö98(rev10),strävansmål: att barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptcker nya sätt att förstå sin omvärld.
Förskolans redaktion.(2008). Naturvetenskap och miljö i förskola och förskoleklass. Lärarförbundets förlag och Förskolan. Harlen, W. (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Författarna och Liber AB. Utbildningsdepartementet.(2010). Läroplan för förskolan(Lpfö98rev10). Stockholm, Fritzes kundservice.
På bordet står en genomskinlig plastlåda med vatten i och runt om ligger apelsin, gem, sten, papper, kork, skruv, legobit, fjäder och blyertspenna. Två flickor och en pojke är med på experimentet. Barnen är tio år och är på fritids.
Jag börjar med att ställa frågan vad det är i plastlådan och barnen svarar vatten. Sedan diskuterar vi vad vatten kan användas till och vad det kommer ifrån. Barnen berättade att när vi tog in snö i vintras så pratade vi om att snö är vattenmolekyler. Då måste det finnas molekyler i vattnet i lådan där. Då dricker jag molekyler ibland sa pojken.
Ni skall få testa att lägga de här sakerna i vattnet men först vill jag att ni gör en hypotes sa jag till barnen. Vet ni vad hypotes är? Vad man tror om något svarade en flicka. När vi lägger sakerna i vattnet kommer de att flyta eller sjunka sa pojken. Varför det frågade jag? Det är något med materialet svarade pojken, hårdare material kommer sjunka. Det är något med täthet sa en flicka. Ja hur tätt materialet är sa pojken. Det är något konstigt ord, sa flickan. Kan det vara densitet frågade jag? Ja det är det sa alla barnen. Vi har hört det från ett ställe där man visste allt. Vi var där för ett år sedan med skolan sa flickan.
Barnen berättade vad det trodde skulle hända med varje sak innan de la ner det i vattnet. De hade rätt hypotes på sex av de nio sakerna men på tre saker hade de olika åsikter. Fjädern och papper som flöt trodde pojken skulle sjunka för att när fjädern och pappret blir vått så blir det tungt. Legobiten trodde pojken skulle sjunka och flickorna att den skulle flyta och den flöt till att börja med men när de vände på legobiten så sjönk den. Det är som en båt sa en flicka, när det kommer in vatten så sjunker den. Det gör det när vi vänder på legobiten så piggarna kommer ner, då ser det ut som en båt.
Barnen har förkunskaper om vatten och om begreppen flyta/sjunka. Jag använde mig inte av begreppen tyngd/lyftkraft som var planerat innan för att jag inte ville avbryta barnens diskussioner. Jag flikade bara in med några hjälpande frågor när det behövdes för att inte styra deras process. Barnen lärde genom att utforska tillsammans. Deras egen förståelse förändras genom nya erfarenheter de fick med varandra. Elfström, Nilsson, Sterner, Wehner-Godée (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära.
I läroplanen står det som mål att eleverna kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhälls¬vetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv Utbildningsdepartementet (1994/10) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 Reviderad 2010. Skolverket: Stockholm.
Diskussion om undervisningsmomentet Flyta – sjunka i förskolan.
SvaraRaderaLitteratur:
• Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) gäller från och med 1 juli 2011.
• Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära.
För att ta reda på förskolebarnens förförståelse om vad som flyter och sjunker får barnen frågan: ”Vad tror du händer om jag lägger en kork i vatten?” Det är en öppen personcentrerad produktiv fråga där barnet får tänka till vad ”jag tror”, inte bara svara ”ja eller nej” eller där det finns ett rätt svar. Barnen får då tänka efter, använda sin eventuella tidigare erfarenhet, formulera sina tankar och ställa en teori vad som kan hända samt lyssna på vad kompisarna tror. På så sätt utgår vi från förskolans läroplan där det står att verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter och åsikter. Barnen ska få utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv och på så sätt kunna påverka sin situation.
Utifrån barnens tankar om vad som händer om man lägger en kork i vatten görs en ”Concept cartoons”, en ”Vad tror du bild” där man tar barnens funderingar och gör om dem till påstående. I mitten på ”cartoonsen” är det en bild på vatten i en bunke och en kork, runt omkring är det bilder på barn som påstår saker, t.ex. ”Den flyter för den är lätt”, ”Den flyter för den är gammal”, ”Den sjunker för den är stor”. På det här sättet får barnen samtala om varandras olika förklarningar, argumentera för sina synpunkter och även träna sig i att kanske ändra sin ståndpunkt när de hör sina kompisars tankar. På så vis får alla barnen möjlighet att resonera om naturvetenskap. Flödet av barnens tankar och idéer, som det står i läroplanen, tas då till vara och skapar mångfald i lärandet. Barnen utvecklar även sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
Utförandet av experimentet där barnen själva får lägga korken i vattnet gör att de får prova och se om deras teorier stämmer. Det finns mer material framlagt som barnen efter egen nyfikenhet kan prova att lägga i vattnet och se vad som händer. Läraren deltar i flyt och sjunk experimentet med en tillåtande syn, för in lek och upptäckarlust, bekräftar barnen och ställer utvecklande frågor t.ex. ”Vad hände när du la i korken i vattnet? Hur kan du göra nu? På så sätt främjas lek, kreativitet, lustfyllt lärande och stärker barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Barnen får konkret uppleva och blir stärkta i att bli lyssnade på och tagna på allvar. De vuxna är viktiga förebilder och barnen tillägnar sig genom de vuxnas förhållningssätt etiska värden, som påverkar deras förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.
Tänk vad mycket lärande det finns i vardagens alla små situationer bara det finns en vuxen närvarande som upptäcker, tar tillvara på och utvecklar barnens tankar genom samtal!
Karin Andersson
OK, så bra här fanns ju er beskrivning av förarbetet med Cartoonen inför planeringen. Kan ni inte lägga upp catoonbilden här på bloggen?
SvaraRaderaFlyta – Sjunka eller
SvaraRaderaFörhållandet mellan Lyftkraft kontra Tyngdkraft
Datum: 16/3-2011
Mitt genomförande med fenomenet Flyta – Sjunka eller förhållandet mellan Lyftkraft kontra Tyngdkraft framkom det att de barn, 2 pojkar på 4:5 år, som jag utförde experimentet med, hade en viss förförståelse för att vissa material kunde sjunka alternativ flyta.
Jag hade ställt fram en genomskinlig plastlåda hälften fylld med vatten.
Frågor som pedagog ställde: Vad är det här? (pekar på vattenbaljan).
Barnens svar: Vatten
Fråga från ped.: Vad vet ni om vatten?
Barnens svar: Vågor, bada, plaska, dricka.
Fråga från ped.: Vad kan man göra mer med vatten?
Ett barn svarade att det finns salt i vattnet i badhuset. Det finns inga krokodiler i badhuset, men det finns en krokodil som tål salt i badhuset. Men han är inte farlig. Ett annat barn svarade på barnets kommentar att det finns hajar i vattnet. Men inte i badhuset. Det finns hajar där man kan bada.
Jag hade lagt fram de material som vi i Grupp 3a hade bestämt i förväg för att se om barnens antaganden var olika eller lika. Dessa föremål visade jag för barnen som sedan fick känna och gissa om materialet skulle sjunka eller flyta. Barnens hypotes kring materialen var att de flesta sakerna skulle sjunka. När vi provade med att lägga i en blyertspenna i vattnet, så skulle blyertspennan enligt deras antagande sjunka. Men när vi tog i den i vattnet så flöt den. En utav pojkarna blev förvånad över att pennan flöt, för den skulle ju sjunka. Pojken sa då att ”om jag hämtar en annan penna, då sjunker den!” Han gick iväg och hämtade en tuschpenna. Placerade tuschpennan i vattnet. Vad hände? Tuschpennan flöt, den också. Pojken blev fundersam och tog nästa material, en sten. Det konstaterades att den sjönk, vilket stämde med pojkens teori om stenens förmåga att förhålla sig i vatten.
Resultatet av experimentet var att de två barnen upptäckte olika material som de trodde skulle sjunka men som flöt. Deras förståelse för olika material blev en ny upptäckt för deras lärande. Barnen fick med sin kreativa leklust pröva sig fram med de olika material jag hade lagt fram. Jag som pedagog följde barnens lustfyllda lärande om materialets förmåga att flyta eller sjunka. Under processens gång ställde jag didaktiska utmanande frågor som t.ex. Vad tror du händer…? eller Hur kommer det sig…? Enligt läroplanen Lpfö 98/10 reviderad, är förskolans strävan att utveckla barns nyfikenhet och lust samt förmåga till att leka och lära samt att utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
Annette Broo
Referenser:
Skolverket. Läroplan för förskolan Lpfö 98/reviderad 2010. Stockholm
Diskussion av undervisningsmoment gällande flyta-sjunka
SvaraRaderaMoment1:
Jag samlade 6st barn(3,6-4år) runt ett bord där det stod en skål med vatten. Jag inledde med att fråga om de visste vad som var i skålen. Alla svarade; vatten. Följdfrågan blev då om de visste vad man kan göra med vatten. Svaren jag fick var; dricka,bada,simma,plaska,spegla sig,hälla,tvätta med trasa(fönster),tvätta bilen,blanda cement.
En tredje fråga blev ”vart finns det vatten?”. I sjön,badkaret,rinner i rören,kranen,poolen,badhuset,toaletten – det åker i rören.
Med dessa svar kan jag se att barnen har mycket vardagsförståelse kring vatten. Syftet med att samla alla i storgrupp var att de olika erfarenheterna som de bär med sig delar de med sig av till sina kompisar i denna diskussion. Det väcker nya tankar och ger nya kunskaper.
Harlen(1996) menar att barn måste bygga upp ett förråd av begrepp för att knyta ihop sina förvärvade kunskaper kring naturvetenskap. Genom naturvetenskapen utvecklas förmågan att förstå sin omvärld.
Moment2:
Nu var det jag och två av barnen som träffades, en flicka och en pojke. På bordet stod återigen skålen med vatten men nu fanns det även föremål som vi skulle experimentera med. De började med att benämna föremålen så att de visste vad det var och vad de hette. De turades om med att känna på föremålen och ställa hypotes först om vad som skulle hända då de la föremålet i vattnet. Syftet med det var att barnen skulle ha chans att fundera utan påverkan av den andres åsikt.
Uttryck barnen använde sig av: sjunka,där nere,ramlar,drunknar,flyta,uppe,på.
Barnens upptäckter och funderingar: pappret sjunker om man blöter det. Gemet flyter om man lägger det på pappret. Stenen flyter inte för den har inga fjädrar. De tryckte ner de lätta föremålen för att få dem att sjunka men föremålen flöt upp igen. Legobiten kunde flyta men sjönk och låg kvar om den trycktes ner under vattnet. De såg att det kom vatten i den.
I Lpfö98(rev10) står det att ”förskolan ska sträva efter att barn: utvecklar sin förmåga att urskilja,utforska[…],ställa frågor om och samtala om naturvetenskap” de ska även”utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen[…] och fysikaliska fenomen.
Barn har en naturlig nyfikenhet och glädje till att använda vatten på olika sätt, både ute och inne. Vatten väcker kreativitet, funderingar och skapar nya kunskaper. Genom barnens glada utrop, miner och intresse kunde jag se att de tyckte att detta var något roligt. De utforskade även vattnet och föremålen på egna sätt, troligen för att de hade en fundering på ”hur blir det om jag gör så?”. I Lpfö98(rev10) står det att ”förskolan ska sträva efter att barn: utvecklar sin nyfikenhet och sin lust till att leka och lära”
Jag gav mig på att använda begreppen tyngdkraft kontra lyftkraft men insåg att de var för abstrakta för barnen att förstå. De använde sig själva av flyta-sjunka som begrepp för vad som hände i vattnet. Persson-Gode(Förskolans red.2008) menar att man i naturvetenskap för barn behöver man inte dra in vetenskapliga begrepp. Det räcker för dem att veta att ex. en sten sjunker för att den inte kan simma. Eller som en pojke hos mig sa:”stenen sjunker för att den inga fjädrar har”. Lpfö98(rev10),strävansmål: att barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptcker nya sätt att förstå sin omvärld.
Förskolans redaktion.(2008). Naturvetenskap och miljö i förskola och förskoleklass. Lärarförbundets förlag och Förskolan.
Harlen, W. (1996). Våga språnget! Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Författarna och Liber AB.
Utbildningsdepartementet.(2010). Läroplan för förskolan(Lpfö98rev10). Stockholm, Fritzes kundservice.
Jörel
På bordet står en genomskinlig plastlåda med vatten i och runt om ligger apelsin, gem, sten, papper, kork, skruv, legobit, fjäder och blyertspenna. Två flickor och en pojke är med på experimentet. Barnen är tio år och är på fritids.
SvaraRaderaJag börjar med att ställa frågan vad det är i plastlådan och barnen svarar vatten. Sedan diskuterar vi vad vatten kan användas till och vad det kommer ifrån. Barnen berättade att när vi tog in snö i vintras så pratade vi om att snö är vattenmolekyler. Då måste det finnas molekyler i vattnet i lådan där. Då dricker jag molekyler ibland sa pojken.
Ni skall få testa att lägga de här sakerna i vattnet men först vill jag att ni gör en hypotes sa jag till barnen. Vet ni vad hypotes är? Vad man tror om något svarade en flicka. När vi lägger sakerna i vattnet kommer de att flyta eller sjunka sa pojken. Varför det frågade jag? Det är något med materialet svarade pojken, hårdare material kommer sjunka. Det är något med täthet sa en flicka. Ja hur tätt materialet är sa pojken. Det är något konstigt ord, sa flickan. Kan det vara densitet frågade jag? Ja det är det sa alla barnen. Vi har hört det från ett ställe där man visste allt. Vi var där för ett år sedan med skolan sa flickan.
Barnen berättade vad det trodde skulle hända med varje sak innan de la ner det i vattnet. De hade rätt hypotes på sex av de nio sakerna men på tre saker hade de olika åsikter. Fjädern och papper som flöt trodde pojken skulle sjunka för att när fjädern och pappret blir vått så blir det tungt. Legobiten trodde pojken skulle sjunka och flickorna att den skulle flyta och den flöt till att börja med men när de vände på legobiten så sjönk den. Det är som en båt sa en flicka, när det kommer in vatten så sjunker den. Det gör det när vi vänder på legobiten så piggarna kommer ner, då ser det ut som en båt.
Barnen har förkunskaper om vatten och om begreppen flyta/sjunka. Jag använde mig inte av begreppen tyngd/lyftkraft som var planerat innan för att jag inte ville avbryta barnens diskussioner. Jag flikade bara in med några hjälpande frågor när det behövdes för att inte styra deras process. Barnen lärde genom att utforska tillsammans. Deras egen förståelse förändras genom nya erfarenheter de fick med varandra. Elfström, Nilsson, Sterner, Wehner-Godée (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära.
I läroplanen står det som mål att eleverna kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhälls¬vetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv Utbildningsdepartementet (1994/10) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 Reviderad 2010. Skolverket: Stockholm.
Annika