En pojke på fyra år leker och provar vilka saker som flyter eller sjunker, några veckor efter sista gången vi hade gemensamt flyta/sjunka experiment. Jag utmanar pojken genom att visa bilden med prickar som sitter tätt eller glest (= hög eller låg densitet). Frågar om han kan berätta något om stenen, pojken berättar att den är våt för den varit i vattnet, hård och tung. Jag tar fram legobiten och ber honom berätta om den, han säger att den också är våt, hård, röd och med taggar på. Jag låter honom känna vilken som är tyngst , han kommer fram till att det är stenen. Varför är stenen tyngre? Pojken svarar att den är av sten och det är tungt, det sjunker när man lägger den i vattnet. Jag berättar att stenen är tung för att den är gjord av atomer som är som prickar som sitter tätt, nära varandra och i legobiten sitter de glest, långt ifrån varandra. Han tänker en stund och säger sen: "Det är klart så många prickar blir tungt (tittar på bilden) och titta på legon är det bara sex taggar, som prickarna (pekar på bilden) då blir den lätt". Bra slutledning av en fyraåring! Jag säger att stenen har hög densitet när det är många atomer som prickarna som sitter nära varandra. Pojken börjar räkna prickarna och jämför vilka som är mest. Jag ber honom lägga stenen på den ruta som passar bäst åt stenen och han lägger den på rutan med många prickar och lägger legobiten på den andra, han är nöjd och vill lägga sakerna i vattnet.
Han stoppar i stenen och legobiten i vattnet och visar att man kan picka på legobiten så kommer det vatten i den så den sjunker.
Karin Andersson.
